Söndag 24 September 2017Följ oss på Tel: 0140-38 55 70

Tranås Posten Logotype

Om Tranåsposten

"Ett självständigt språkrör för bygden"

Tranås-Posten, nyhets- och annonsorgan för Norra Småland och Södra Östergötland, utkom med sitt första nummer 1918.

Nu skriver vi årgång 89, och presshistoriskt har det hänt åtskilligt. Oändligt mycket har återgivits i tidningens spalter.

För att ta allting från början:
Den 6 december 1918 utkom första utgåvan. En kort tid efter första världskrigets slut nedkom Tranås-Posten. Styrelsen med framlidne grosshandlare Gottfrid Carlson, som en av eldsjälarna, hade då lyckats med att inköpa maskinell utrustning och anställa personal. Förste redaktör på TP var F Muthén.

In i det sista var det mycket som återstod för att klara av hantverket för att tillverka en läsvänlig tidning. Bland annat saknades så kallade spaltlinjer. Dagarna före utgivning avreste några personer och inköpte de på den tiden så viktiga detaljerna för tidningsproduktion.

Efter några år flyttades tidningen till kvarteret på Nygatan, där Tranås-Posten framställdes i blytryck fram till 1975.

Övergången till offsettryck var revolutionerande och underlättade den grafiska framställningen av TP som sedan starten var tredagarstidning.
Tidningen har då och då för att kunna följa med i utvecklingen skiftat format och typografisk utformning.

Den 18 oktober 1978 övergick Tranås-Posten till tabloidformat och morgonutgivning, samma format som TP har i dag. Detta föregicks av att Östgöta Correspondenten den 1 september samma år köpte tidningen av ägarfamiljen.

Legendarisk chefredaktör för TP var Axel E Johnson, signaturen JoJo, som gick ur tiden 1962. Han kom till Tranås-Posten 1924 från Norrbottens Kuriren i Luleå.
Hans svärson Stig-Göran Göranson övertog chefredaktörskapet, och verkade som ansvarig utgivare till 1980.

Under Östgöta Correspondentens period som ägare var Pär Argus platschef och ansvarig utgivare med Hans Lindell som redaktionschef.

1991 beslutade ÖC:s styrelse om en försäljning eller eventuell nedläggning av Tranås-Posten. Entreprenören Lars G Ruhr med tidningsförflutit på bl a Norra Skåne valde att lämna Ericssonkoncernen och ta upp kampen om lokaltidningsläsarna i Tranås.

Tryckningen flyttades till Motala Tidning. 1992 i juni begärde sig Tranås-Posten AB sig självt i konkurs. Utgivningen återupptogs av nya entreprenörer i oktober samma år - När oxen inte finns i båset saknas den.

Som någon sade till mig den dagen vi bestämde oss för att väcka nytt liv i Tranås-Posten. I den nya kostymen utkom TP som fådagarstidning med utgivningsdag torsdag. Den flyttades efter några provnummer till onsdag.

Vi har under 1990-talet återskapat ett av TP:s gamla kännemärken: eftermiddagsutgivning i centralorterna med egna tidningsbud. En ortstidning med gedigen lokalprofil behövs - därom råder knappast några delade meningar.

Målsättningen från 1918 är oförändrad: "Ett självständigt språkrör för bygden".
Tranås-Posten AB drivs av Jan Justegård och Fredrik Söderholm.

JAN JUSTEGÅRD

Personliga tankar i redaktörens huvud

Tänk om ett utgivningsbevis kan tala. Den tanken slår mig när jag sitter här med Tranås-Postens utgivningsbevis som enligt Patent och Registreringsverket har nummer 11.

Det är åtskilliga spaltmil text som tryckts och utgivits genom tidningen Tranås-Postens försorg. Författad och producerad av en rad medarbetare under 88 års tid, nu i den 89:e årgången med tidningsmått mätt. Nu arbetar vi med att stärka den lokala profilen i TP. Som läsare skall TP verka för att ge en korrekt bild av vad som händer och sker i vår stad. Du skall kunna lita på det som står i tidningen.

- Korrekta namn och riktiga sakuppgifter är mycket viktigt!

Den uppmaningen fick jag av chefredaktör Stig-Göran Göranson första gången jag steg in på tidningens redaktion på Nygatan på 1970-talet. Faktor Uno Karlsson utrustade en dåtida volontär med en typometer och jag var redo för journalistyrket.

Vilken revolution denna bransch genomgått sedan dess. Den gamla handjagaren är borta för länge sedan, perforatriserna (sätteripersonal som med säker hand omvandlade manusen till grafiskt gångbart material) är en bortrationaliserad yrkeskår.
När jag började på TP fanns närmare 20-talet grafiker.

När vi i dag sitter och "hamrar" på data-tangentborden, och minnst tillbaka på tider som flytt, räknar vi till att inte mindre än nio led i produktionskedjan har rationaliserats bort.
Hur sjutton hann vi med att hinna fram till deadline med dåtidens teknik? Undrar jag när dessa rader författas på en dator som rymmer bilder och tidningssidor på andra sidan bildskärmen

Reprokamerans tid är för flera år sedan förbi. Den var en gång i tiden navet i produktionskedjan. I dag framställs Tranås-Posten i senaste teknik och leveras helt digitalt till Smålänningens tryckeri i Ljungby.

JAN JUSTEGÅRD

Lennart Hylands journalistiska bana började på Tranås-Postens

Lennart Hylands första notis i Tranås-Posten måndagen den 25 juni 1934.

Det är näst intill omöjligt att göra en tillbakablick om Tranås-Posten utan att nämna Lennart Hyland. Den legendariske journalisten, som avled 1993, började sin bana på Tranås-Posten.

Det var dåvarande chefredaktör Axel E Johnson som frågade Otto Hyland om hans son Lennart var intresserad om att sommarjobba på Tranås-Posten.

Lennart började med att skriva notiser, om sport och annat, och fick smak på journalistyrket. 1937 anställdes Lennart Hyland på Karlskoga Tidning som 18-åring. Efter fem år i Värmland blev det sedan två år på Barometern i Kalmar.

I Kalmar gjorde Lennart Hyland sitt livs första egna radioinslag 1944. SM i pistolskytte blev Hylands elddop som radiojournalist. Det skulle följas av många flera.

1945 började Lennart Hyland vid Radiotjänst för att sedan fortsätta till Sveriges Television och bli Du med hela svenska folket.

Andra kända journalister som började sin journalistiska bana på Tranås-Posten är June Carlsson och Birgitta Sandstedt.

Petter Karlsson, med ett förflutet på Expressen och numera författare på heltid, samt Johanna Westman, känd från TV, har också tagit sina första journalistska steg på Tranås-Posten.

- Lokaltidningen är oftast den bästa skolan för att bli journalist, har Petter Karlsson med flera sagt mer än en gång.